FAQ

Vad är Urban Art?

Det korta svaret är: En konstinrikting som uppstod någon gång på 70-talet i västvärldens storstäder. Urban Art har en direkt berättelse, ofta med politiskt eller filosofiskt innehåll. Det finns en klar anknytning till obeställd gatukonst och flera av de tidiga namnen inom Urban Art har en bakgrund inom gatukonst. Man kan säga Urban Art är en subkategori inom Contemporary Art som är ett betydligt vidare begrepp.

Skillnaden mellan klotter, graffiti och gatukonst?

Klotter är inte konst. Klottret har ingen konstnärlig intention och är givetvis ren vandalism. Den utförs till 99,9% av unga män som vill markera revir genom att spraya sin “tag” på så många ställen som möjligt i stadslandskapet. Ju fler tags de lyckas få till, desto högre status i klottergruppen.

Det finns i princip två typer av gatukonst, beställd och obeställd. Den beställda gatukonsten har egentligen alltid funnits, det kan vara statyn på torget eller muralmålningen i entrén till Kommunhuset. För tillfället finns det en väldigt positiv trend inom fastighetsbranschen att beställa fasadmålningar av konstnärer som kanske började sin bana inom obeställd och olaglig gatukonst.

Den obeställda gatukonsten har även den alltid funnits, ända sen antiken och ännu längre tillbaka. Själva olagligheten är en del av det konstnärliga uttrycket. Bra obeställd gatukonst kräver respekt för gatulandskapet och en enorm kvalitet från konstnärens sida, det konstnärliga resultatet måste uppväga effekterna av ingreppet i fasaden. Rent konkret, en ful betongvägg kan bli ett fantastiskt konstverk som allmänheten kan njuta av i flera år. Exempel på obeställd gatukonst är affischkonsten som uppstod på 1920-talet när trycktekniken tillät masstryck till låg kostnad. Eller Keith Harings figurer i New Yorks tunnelbana på 70-talet som ganska snabbt ansågs vara konst och inte klotter. Och givetvis Banksys gatukonst i Bristol i slutet på 90-talet och i London från och med 2000. Det finns en växande tolerans mot obeställd gatukonst i världen, speciellt i London – man gör inte längre odiskriminerad sanering utan det sker numera en konstnärlig utvärdering.

Termen grafitti används numera allt mindre inom konsten. Möjligtvis som ett samlingsnamn för klotter och gatukonst. Eller så avser graffiti en stil som kan beskrivs som sprayade figurer eller bokstäver i storformat på en vägg. Inte så kul alla gånger och ganska klichéartat och lite kitschigt.

Print, litografi och seriegrafi?

På svenska säger vi grafiska blad, på engelska heter de print. Med anglofieringen av det svenska språket används allt oftare begreppet print i svenskan. Grafiska blad eller prints, är ett samlingsnamn för blad som har tryckts genom en rad olika trycktekniker såsom litografi och seriegrafi, eller linoleumtryck och screenprint.

Hur fungerar prissättningen på konst?

Man kan dela upp konst på olika sätt, t ex efter inriktningar som abstrakt expressionism, pop-art, eller contemporary. Man kan också dela in konst efter hur den prissätts, oavsett genre eller inriktning. Om vi gör en indelning efter hur konst prissätts så kommer man fram till följande:

Konst som är prissatt av marknaden. Det är på det stora auktionerna som konstverk utsätts för marknadens dom. Priserna som sätts på auktionerna blir vägledande för priserna på hela konstnärens produktion. Konstnärer som Banksy, Jenny Saville, Shrigley och Tracey Emin omsätts ständigt på auktioner runt om i världen. På auktionerna tydliggörs betalningsviljan hos samlarkollektivet, vilket ger en transparens som onekligen gynnar prisbilden. Att en konstnärs verk är med på auktioner är ett kvalitetstecken.
Galleripriser. Konstmarknaden har länge fungerat genom galleristerna. Många konstnärer har haft en officiell gallerist som har skapat primärmarknaden för konstnären. Primärmarknanden är när konstnärens verk säljs för första gången. Galleristens uppgift har varit att bygga ett samlarkollektiv som uppskattar konstnärens verk. Ju större och penningstarkare samlarkollektiv desto högre priser på konstnärens produktion. Givetvis måste det finnas en underliggande konstnärlig kvalitet.
Konsthandlarpriser. Konsthandlare har, och har haft en viktig funktion på sekundärmarknaden, d v s, när konstverk köps och säljs mellan samlare. Ofta fungerar auktionernas priser som referenser för konsthandlare. Om konstnären inte är med på auktioner bestäms priserna av vad samlarna kan betala.
Prissättning av officiell konst. I Sverige och många andra länder har den offentliga sektorn varit en stor aktör på konstmarknaden, genom uppköp till museer och beställningar av offentlig utsmyckning. Den officiella konsten fanns redan på medeltiden, när katolska kyrkan beställde konstverk och utsmyckningar av katedralerna. Under renässansen jobbade genier som Michelangelo och Leonardo da Vinci med stora skattefinansierade beställningar från stat och kyrka.

Viktigt att tänka på när man köper konst är att priserna kan gå ner. Bara för att priserna gått upp under fem år finns det ingen garanti att priserna ska fortsätta stiga. Priset för en viss konstnärs verk beror framförallt på 1) Hur stor är konstnärens samlargrupp? – och 2) Är konstnären viktig för tidsepoken? Kommer konstnären att omvärderas över tiden?

Om konstnärens samlargrupp minskar i antal går onekligen priserna ner. De konstnärer som ständigt ökar i pris har alla haft ett växande samlarkollektiv genom att de har varit ledande inom sin inriktning under en längre tid. Warhol var onekligen ledande inom Pop-Art. Jenny Saville och Damien Hirst har varit ledande inom Contemporary Art och sub-kategorin YBA. Banksy har varit ledande inom Street-Art och Urban Art under 25 års tid. Alla konstnärer som på något sätt blir ikoniska för sin samtid har visat sig vara enormt bra investeringar.